LYRIC

Viens ma plume, viens te mêler á mes songes,
Et fais moi croire que mon âme est poête
Le temps de ces quatre vers ou de ma seule quête,
Viens ma plume, ennivre-moi de tes songes

Du säger Bowie-Basqiat fast I Berlin
Tärningen äare kastad, det som driver heroin
Föare kärleken äare ett monster utan tänder
Om fingrar vore penslar ja då tvåare jag mina händer
Föare istället förvirring utan mening
Som dammig bokmal och vadan och varthän
Det äare ironiskt och iskallt I förening
Så välkommen I frysen sitter hjärtat under karantän

Men jag vill leva jag vill brinna
Ge mig man och ge mig kvinna
Ge mig mer än bara ord
Så ge en smak av blod och det äare nog

Du säger lugna ner dig vänd blicken mot Amerika
Dit framtiden har kommit det finns ingen väg tillbaks
Och visst lever tanken I Europa
Men snart så kommer dumheten I moln av dålig smak
Det äare lönlöst att hoppas på förändring
Det äare lika passé som pop från sextiosju
Så inse att allt äare utan mening
Diganosen äare förtvining och sjukdomen äare nu

Added by

Admin

SHARE

Your email address will not be published. Required fields are marked *

ADVERTISEMENT